Nyckelfonden

Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Benamputationer i Sverige - spelar socioekonomi och bostadsort någon roll?

Att amputera benet ger stora konsekvenser för individen. När Gustav Jarl, ortopedingenjör på USÖ blev uppmärksammad på variationer av vården i samband med amputation blev han nyfiken. Det visar sig dock att det finns få svenska studier inom området. Det vill Gustav och hans kollegor ändra på.

Personer som behöver amputera ett ben blir beroende av protes och ofta andra gånghjälpmedel för att kunna förflytta sig. De kan inte alltid återvända till sitt tidigare boende eller återgå i arbete. Smärta från stumpen och fantomsmärta är också relativt vanligt förkommande. Valet av amputationsnivå har stor betydelse för personens framtida rehabilitering men lyfts sällan fram i nationell statistik eller i debatten om jämlik vård. En annan viktig aspekt är i vilken mån socioekonomisk status är relaterad till risk för amputation.

 

Gustav och hans forskargrupp vill undersöka hur benamputationer har utvecklats i Sverige senaste 20 åren, per län samt i hela riket. Bland annat genom att studera risken för benamputation i relation till kön, ålder, län, socioekonomisk status, födelseland och diabetesförekomst. Man vill också undersöka riskfaktorer för benamputation kopplade till personer med diabetes.

 

”Vi förväntar oss se en trend av färre amputationer över tid, stora variationer över landet, samt att låg socioekonomisk status ökar amputationsrisken” säger Gustav. I våra preliminära analyser fann vi att män, personer med lägre utbildningsnivå och singlar eller frånskilda löper högre risk för amputation. Vi ska nu undersöka detta vidare samt om amputation påverkar livslängden och om vi kan hitta nya riskfaktorer för amputation vid diabetes. Genom att sprida resultaten hoppas vi skapa debatt och motivera utvecklingsarbete för en mer jämlik vård i Sverige och för att minska antalet amputationer i framtiden.

 

Vad är det bästa med att forska?
Det ger mig möjlighet att fördjupa mig i frågor som dyker upp i det kliniska arbetet. Jag upplever att det finns en öppenhet för nya idéer och att det ges handlingsfrihet vid ett ungt Universitetssjukhus som i Örebro, det är positivt.

Vad betyder bidraget från Nyckelfonden?
I Sverige har vi bra register. Vi har fått registerdata från Socialstyrelsen, SCB och Nationella Diabetesregistret.  Med stödet från Nyckelfonden kan vi sätta fart på analyserna, säger Gustav.

 

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 30 september 2020

Läs mer om Forskningsprojekt